Traktplanering

 

Under veckan som gått har klassen varit ute i Malingsbo kloten och jobbat med traktplanering, med fokus på naturvärden. Under första året jobbade vi också med traktplanering, då med inriktningen på drivning och kostnader. Denna gången jobbade vi på ett område som Sveaskog har avsatt som en nyckelbiotop med svår terräng, lutning och dålig bärighet. När arbetet startade under förra veckan gästades vi av Gustav Friberg som till vardags jobbar på skogforsk i Uppsala, med skötsel och miljö, det senaste han jobbat med handlar just om användandet av markfuktighetskartor vilket han naturligtvis gick igenom under sin föreläsning. Vi fick en fiktiv markägare där området för nyckelbiotopen ingick som skulle föryngrings avverka, våran uppgift var att gå igenom trakten göra en bedömning om vad som skulle gå att avverka, göra till avsättningar etc. Vi hade också möjligheten att kolla på närliggande bestånd och avgöra om vi tycket att det var läge att gå in i dessa och göra någon åtgärd. Under måndagen satt alla igång i skogen för att få till sina trakter, naturvärdesbedömningen skulle göra i bestånden, uppskattning av kubik, förslag till basvägar och traktens yttergränser. Det blev mycket data som skulle processas, med hjälp av kunskapdirekt som ligger under skogforsk fanns det många nyttiga hjälpmedel för att processa den data vi hämtade ute i skogen.

Under onsdagen presenterade alla 16 grupperna sina förslag till trakten och den data de kommit fram till. Alla fick höga resultat på naturvärdesinventeringen och man borde där av inte gå in och föryngringsavverka i detta område, men eftersom det var en traktplaneringsövning kan vi inte göra det så simpelt som att avsätta allt. De flesta hade valt lite olika storlekar på trakten och olika områden som skulle avverkas, genomgående var att de flesta hade lagt basvägarna på samma ställen där det gick fint att köra, samt valt ställen på de svagare områdena där man kunde behöva kavla eller bygga en bro för att ta sig in på trakten. Några hade valt att låta hela området vara orört och avverkade istället intilliggande område. En grupp stack ut lite med att istället göra en skötselåtgärd i beståndet för att gynna arter som är bundna till gammal tallskog. En åtgärd som i dag används i mycket liten skala trots att man i många fall kan få ut ett netto från sådana åtgärden. 

 

 
 
 
 
Allmänt | | Kommentera |

Trolle Ljungby Gods

 

Denna vecka började vi med att besöka Trolle-Ljungby Gods utanför Kristianstad, där vi träffade Stefan Gabrielsson. Denna dag var det skötsel och produktion av bokskog som stod på schemat. Vi besökte alla typer av Bokskogar allt från föryngringsskogar till avsättningar. Föryngringen av bok är speciell jämfört med de flesta andra typer av skog, Man kan inte göra en kalavverkning av boken och sedan förvänta sig att man skall kunna plantera som på traditionellt vis. Boken är visserligen en sekundärart som gillar skuggan men den trivs inte i konkurrensen med markvegetationen. Man måste därför försiktigt avveckla boken och låta nya träd slå upp under de äldre och på sikt får man en gles skärm av de äldre träden och när den nya generationen nått brösthöjd är det hög tid att avveckla de sista av den äldre generationen. På grund av detta så har man lite andra regler när det gäller föryngring, man behöver inte ha en godkänd föryngring på 5 år eftersom detta är en mer utdragen åtgärd. Gallringarna sker i det stora på samma sätt som övriga trädslag dock går man in lite senare och göra första gallringen, samt att man är mycket mer försiktig med gallringen då man inte vill öppna för mycket och släppa in förmycket ljus. Det är inte ovanligt att man sedan går in och gör 8 – 10 gallringar i ett bokbestånd innan man tillslut avvecklar den. På Trolle-Ljungby räknar man med att det tar 80 – 120 år för boken från föryngring till avvecklingen, man räknar också med att boken ger ett lika högt netto som granen kan på denna typ av mark. 

 

Stefan Gabrielsson

 
Avsatt Bokskog 
 
 
 
Förstagallring 
 
 
Granen försöker få fäste i skogen 
 
 
Resor | | Kommentera |

Trolleholm

Fredagen har vi spenderat på Trolleholms Gods i skåne, med Espen Möller-Madsen som värd för fastigheten som består av ca 5000 hektar skog och åker. Espen började berätta om fastigheten och sitt jobb som förvaltare på flera fastigheter i området, gården har som många andra haft en tydlig inriktning på jordbruk igenom tiderna men skogen har kommit att spela en allt större roll för gården. Här satsar man inte på att producera barr som på de flesta ställena i Sverige utan här är det lövet som är prioriterat. Gården har under tre perioder planterat igen gammal åkermark för att istället satsa på skogen på dessa områden. Det är ek och bok som är huvudproduktion på men här finns också, kustgran, lärk, douglasgran och hybridasp, de har även en mindre produktion av julgranar.

 

Vi fick till en start en introduktion i hur Espen med kollegor går till väga för att producera fint ektimmer, 3000 plantor/hektar i plantering och efter 60 år har de reducerat antalet under flera åtgärden ned till endast 80 stammar/hektar vilket de sedan håller till träden når en ålder på ca 120 år då de är mogna för att avverkas. Vi fortsatte dagen med att kolla på de övriga trädslagen som nämndes tidigare som växer förvånansvärt väl här ner, vi mätte in ett bestånd av kustgran som mätte närmare 1000 m3sk/hektar där det skulle göras ytligare någon gallring innan slutavverkning. Innan vi avslutade dagen kollade vi på yngre ekplanteringar  och vi diskuterade problem med vilt och myndigheter, mm.

 

Ett stort TACK till Espen och Trolleholm!

 

 
Douglas
 
Ibra håller ställningarna på exkursionerna 
 
 
 
 
Resor | | Kommentera |
Upp