Dala-resan

 

 

Sommarlovet är nu slut för denna gång och efter och vi har samlats i Skinnskatteberg för kursen Skogsskötsel, efter knappa två timmar i skolsalen så var det dags att packa in sig i bussen för att åka till Orsacamping. Vi anlände till campingen på eftermiddagen och kartera in oss i stugorna.

 

Kl 8 dagen efter lämnade vi campingen för att besöka Siljansfors försökspark. Vi träffade Christer Karlsson på försöksparken som startade med en kortare presentation om försöksparken som i dag ägs av Bergviksskog. Vi åkte vidare för att börja med att kolla på ett blädningsförsök där dem bara avverkade träd som höll storleken på minst en kubik. Vi gick vidare till ett hygge där vi kollade på självföryngring av tall och fick se vilken skillnad det är med och utan markberedning, samt hur tallen utvecklar kott och frömängd efter det att dem ställts isär. Efter lunchen som vi åt vid Siljansfors museum, havererade vår buss och istället för att kolla på fler försöks områden fick vi göra ett besök i parkens relativt nyetablerade arboretum där det bland annat planterats många olika slag av exempelvis björk och lärk. Efter en kortare tid i arboretet gick vi tillbaka till våran buss som då skulle bärgas bort och våran ersättnings buss kom för att ta oss tillbaka till campingen. Eftersom eftermiddagens planer kastades om så kom vi tillbaka tidigare än planerat till våra stugor, vilket förvaltades på olika vis. Några gick till stranden och badade, andra passade på att spela minigolf eller bowling.

 

 
 
 
 
 
 

Blodbjörk

 

Dag 2

Den andra dagen bjöd på en resa till Noppikoski där vi fick träffa Fredrik Eriksson och Bror Nilsson som arbetar som Planeringsansvarig respektive Plantskolechef åt Orsa besparingsskog. Vid morgonens samling fick vi en god presentation om företaget från hur området kommit till, fram till hur de jobbar i dag. Efter både historielektion och företagspresentation åkte vi vidare till en avverkning där de pratade om hur dem tänker vi planeringen av skogsåtgärdena med olika typer av kartor och hillshade. För att detta skall fungera bra i ett längre perspektiv laserscannar företaget sin fastighet ofta. Detta för att hålla god koll på vart de olika bestånden finns och vilka som är i behov av någon åtgärd. Vi blev sedan bjudna på lunch på ett trevligt litet café, nere på byn innan vi skulle träffa Anders Frääs. Anders är en man som ”brinner” för sitt jobb, han är nämligen skogsvårdsledare och har bland annat hand om just hyggesbränningar som vi skulle prata om. Därför besökte vi just ett hygge där han gjort en bränning under 2013, som i höst skulle planterats. Alla som är något sådär insatt i jakt vet ju att björnjakten började den 21 september och vi fick under föreläsningen veta att den sist tillåtna björnen sköts i dalarna bara någon kilometer bort från våran exkursionsplats. Lagom till att vi packat in oss i bussen för att åka vidare kom bilen som transporterade den skjutna björnen och samtliga elever rusade ur bussen för att få ta en titt, känna eller ta en bild på björnen. Jägarna ville sedan åka vidare och nu med ett allt mer pressat schema var vi tvungna att åka vidare till nästa plats. När vi klev av bussen stod vi i ett avsatt område med tallar på 400-500 år gamla och den så kallade underväxten eller den nya generationen som var ca 120 år gamla. Detta område höll en gång i tiden på att växa igen med gran som succesivt kväde tallarna och tog över skogen. På senare tid gjordes flera olika typer av åtgärden i området, där man exempelvis avverkade den yngre skogen för att få upp en nya underväxta tallar till att man inte gjorde något alls. Tyvärr hann vi inte strosa runt så mycket som många kanske önskat i detta område utan vi åkte vidare för att göra ett kort stop vid troligen Sveriges äldsta vattendrivna kvarn som fortfarande är i brukbart skick och brukas ibland. Innan vi tackade av Orsa besparingsskog fick vi kollade vi på en trakt som markberetts med grävmaskin med fröaggregat, detta är inget som de brukar göra eftersom de har en egen plantskola utnyttjar man detta och planterar de mesta hyggena.

 

 
 
 
 
 
 

Dag 3

Dalaresan avslutade vi med att återvända till Siljansfors där vi denna dag träffade StoraEnso, det bjöds på kaffe och smörgås på den lilla Muséerestaurangen. Inne i ”kolmilan” (konferenslokal) samlades vi för att först lyssna till en kortare beskrivning om StoraEnso som företag för att sedan övergå till Skogsskötsel som Ida berättade om ur deras synvinkel. Martin tog sedan efter och berättade hur han hamnat på företaget men också om planerings arbetet på bergviksskogar. Vi hann också lyssna till Torbjörn och hans ”livs resa” vilka vändningar livet kan göra, att tacka ja till nya utmaningar och resor. Efter en fantastiskt god lunch på restaurangen åkte vi ut en bit i skogen och träffa Jörgen som jobbar med nyttjanderätter, jakt och fiske. Jörgen berättade för oss om skador på skog orsakade av älg och hur tydliga det ofta kan vara i den yngre skogen, men försvinner långsamt i och med att skogen växer och blir äldre. Vi gick på en kortare promenad i en gallring och kollade om vi kunde identifiera några träd med gamla skador. Jörgen hade även sågat ur en skada från barkgnag på en tall och visade hur man kunde se på barken att trädet hade blivit påverkat i yngre år och sedan hur skadan växte över men att spåren även finns kvar inne i trädet. Vi avslutade sedan dagen med fria frågor till Martin och Michael.

 

 
 
 

 

Resor | | Kommentera |

Studentpresentation

 

 

Vad heter du och vart kommer du ifrån?
Robin Jakobsson heter jag och kommer från en bondgård i nordöstra Småland utanför samhället Gamleby.

Vad har du gjort innan du börja på sms?
Jag är uppvuxen med natur sedan mycket tidigt då familjen ägnade många timmar i skogen oftast med grillkorv men även med stamkvistningssåg och traktorer. Men min skogliga bana tog fart i tolvårsåldern efter stormen Gudrun då pappa och jag upparbetade vindfällen tillsammans. Vilken lycka för en ung man att få ta ett sådant stort ansvar tidigt! Det ena ledde till det andra och tids nog började jag på Vreta naturbruksgymnasium med skoglig inriktning. Därefter jobbade jag som skotarförare under två års tid tills jag tog mitt förnuft tillfånga och började läsa till skogsmästare i Skinnskatteberg. Ett val jag inte på något vis ångrat.

Vad fick dig att söka till sms?
Ett stort skogligt intresse tillsammans med driv och engagemang var det som fick mig att vilja söka till skogsmästarskolan.

Vad tycker du har varit det bästa på sms under första året?
Mycket har varit bra under första året. Hela upplägget skulle jag vilja lyfta. Att börja med grunderna i ekologi och drivningsteknik under hösten och sedan höja tempot under senhösten/vintern med matte, statistik och företagsekonomi för att sedan trappa ned något och avsluta med andra delen av ekologikursen och åka på en fantastisk resa till Omberg för att titta på mänger av intressanta växter.

Framtida mål?
I framtiden skulle ett jobb där man får bestämma mycket och ha insyn i ett brett spektra av olika delar i avverkningskedjan kännas ganska lockande. T.ex. traktplanerare, virkesköpare eller produktionsledare.

Vad jobbar du med under sommaren?
Under sommaren jobbar jag på Holmen Skog, region Syd, distrikt Egen Skog som sommarpraktikant. Där ägnar jag mig framförallt åt gallringsuppföljning och uppföljning på slutavverkning.  

 

 
 

Gallringsuppföljning in action.

 
Framtidens skogsmästare | | Kommentera |

Studentpresentation

 

Vad heter du och vart kommer du ifrån?

Helena Jonsson från Kallbygden i västra Jämtland.

Vad har du gjort innan du började på sms?

Jag gick naturbruk med intriktning jordbruk på gymnasiet och tog studenten -09. Jag har därefter jobbat med mjölkkor både i Sverige och en sväng på Nya Zeeland.

För att få den skogliga behörigheten till Skogsmästarskolan gick jag en YH-utbildning i Alfta, Hälsingland. Utbildningen till skogsbrukstekniker gick ut på maskinkörning och entreprenörskap. Därefter fick jag en säsongsanställning hos SCA där jag sysslade med skogsvårdsuppföljning fram till det att terminen började nere i Skinnskatteberg.

 

Vad fick dig att söka till sms?

Med ett stort intresse för natur i allmänhet och jord och skog i synnerhet så har en framtid inom de gröna näringarna lockat sedan tonåren.

Jag sökte till skogsmästarskolan för att få en bred utbildning inom en bred bransch med förnyelsebar råvara som grundpelare.

 

Vad tycker du har varit det bästa på sms under första året?

Botaniken som vi hade nu på vårterminen med våra fantastiska ekologilärare har varit jätterolig.
Sen förstås alla klasskompisar och människorna man möter under utbildningens gång.

 

Framtida mål?

Att få ett givande och utvecklande jobb!

 

Vad jobbar du med under sommaren?

Jag jobbar med skogsvårdsuppföljning åt SCA i sommar igen. Vi gör stickprov på skogsvårdsentreprenörerna, alltså de som markbereder, planterar och röjer åt SCA.

Jag har även varit med och anordnat årets Skogskurs för tjejer. En kurs där tjejer som inte gjort sitt yrkesval får en introduktion till skogsbruket och en inblick i vad en skogsutbildning vid SLU handlar om. Årets kurs är nu avslutad och vi ledare har haft fantastiskt roligt tillsammans med deltagare och föreläsare. Kolla gärna in våran facebook-sida ”Skogskurs för tjejer” för information om kursen kommande år.

 

Mvh Helena Jonsson, SMP 15/18

 

 

​Jag och min hund Ställa
 
 
Förmånen att få arbeta utomhus
 
Glada hundar på fjälltur
 
Årets ledare för Skogskurs för tjejer
 
Framtidens skogsmästare | | En kommentar |
Upp